Övergripande om projektet
Sommaren 2021 formulerade Svenska Cheerleadingförbundet, SCF, en projektbeskrivning för Seniorer i Cheerleading och sökte stöd för genomförandet från Riksidrottsförbundet, RF.
Syftet med projektet var att skapa kunskap och förutsättningar för att kunna rekrytera samt behålla seniorer. Bakgrunden till detta är att SCF upplevde utmaningar att rekrytera och behålla ungdomar i åldersgruppen gymnasiet och upp, dvs seniorverksamhet: 16–25 år, ökande med ålder. Eftersom SCF:s puckel skiljer sig från idrottsrörelsens gemensamma, behövde SCF kartlägga vad som är största hindret för våra ungdomar att stanna likväl som att undersöka vad som gör att ungdomar stannar. En hypotes var att det saknas en långsiktig utvecklingstrappa som har sin grund i en trygg och inkluderande utvecklingsmiljö. Det enda reglemente i Cheerleading som fanns vid denna period var tävlingsregler. Avsaknaden av en utvecklingstrappa för cheerleading ledde till starkt fokus på tävling och i sin tur kortsiktiga resultat. Man såg inte till den långsiktiga utvecklingen, och kortsiktigheten skapade grund för en möjligtvis osund utvecklingsmiljö.
Projektet beviljads stöd från RF och startade under 2022. Målen var att kartlägga varför seniorer slutar respektive fortsätter med cheerleading samt att ta fram en handlingsplan för att ta fram en utvecklingstrappa i syfte att behålla och rekrytera seniorer. Projektet är nu avslutat och en sammanfattning av projektet följer nedan.
Kartläggning
En första delaktivitet inom projektet var att genomföra en kartläggning. En extern part, Ungdomsbarometern, UB, anlitades för att genomföra denna för förbundets räkning. Efter den första kartläggningen gjord av UB anlitades Susanne Meckbach för att, med ett större urval än tidigare kartläggning, skapa ökad förståelse för varför seniorer slutar med cheerleading och vad som behöver utvecklas för att få fler seniorer att fortsätta utöva sporten. Slutligen inleddes ett samarbete med Carolina Lundqvist, forskare på Linköping Universitet, angående att genomföra ytterligare en kartläggning, denna gång med en kvantitativ metod och med enkät som datainsamlingsverktyg. Tillsammans gav de olika kartläggningarna en samlad bild av både vad som gör att seniorer fortsätter samt slutar idrotta. Med en kombination av både kvalitativa och kvantitativa data kan många insikter säkerställas.
Kartläggning av Ungdomsbarometern
Ungdomsbarometern (UB) genomförde under 2022 en kartläggning av befintliga och tidigare medlemmar hos Svenska Cheerleadingförbundet. Syftet med projektet var att studera medlemmarnas syn på och relation till cheerleading, med ett särskilt fokus på eventuella hinder för att fortsätta utöva idrotten. I den här kartläggningen gjorde UB tretton djupintervjuer med befintliga (8) och tidigare (5) medlemmar. Resultaten visar att cheerleading som sport bidrar till en stark gemenskapskänsla, med laget före jaget och en sammanhållning som kan liknas vid en familj. Att vara cheerleader är en stor del av utövarnas identitet och ger en känsla av trygghet. I intervjuerna framkommer också att tävling är en stor höjdpunkt och motivation, men även hur sporten bidrar till den personliga utvecklingen och har stärkt respondenternas självkänsla.
UB:s kartläggning visar flera orsaker till att utövare slutar med cheerleading. Många känner en stark press att alltid prestera och att inte ”svika sitt lag”. Andra faktorer som påverkar beslutet att sluta med sporten är fysiska begränsningar och skador, förändringar i livssituationen och att nivån inom föreningen blir begränsande för utövare i senior ålder. Dålig stämning och sammanhållning i laget, med gängbildning och utfrysning, påverkar också beslutet. Det framkommer även att utövare slutat på grund av missnöje med tränare, som inte har lyssnat, pushat för hårt eller favoriserat vissa utövare. Höga kostnader och brist på utvecklingsmöjligheter bidrar också till att utövare väljer att sluta med cheerleading.
Ungdomsbarometern presenterade sin rapport för SCF personal internt samt för medlemsföreningar.
Rapport om seniorer i cheerleading av Susanne Meckbach
Susanne Meckbach, doktor i idrottsvetenskap med inriktning mot sport coachning, fortsatte arbetet med att undersöka varför seniorer slutar respektive fortsätter med cheerleading. Under 2023 genomförde Susanne intervjuer med 48 personer. Elva av dessa var fortfarande aktiva seniorer i cheerleading medan resterande hade slutat utöva sporten.
Rapporten listar exempel på både positiva och negativa erfarenheter kring ledarskap i cheerleading. Positiva exempel lyfter sammanhållning, gemenskap och roliga aktiviteter. Negativa exempel går in på hur ledare tagit till hot och favorisering i sitt ledarskap.
En gemensam nämnare bland de fyrtioåtta respondenterna, både tidigare och nuvarande aktiva inom cheerleading, är en stor kärlek till sporten. Cheerleading bidrar med lagkänsla, gemenskap och trygghet, en slags familjär känsla där utövarna kan vara sig själva.
Utmaningarna som har framkommit i studien kan betraktas utifrån tre nivåer, individ-, förenings- och förbundsnivå. På föreningsnivå saknas ofta idrottsliga förutsättningar, men även stöd och uppmuntran från föreningen, vilket inverkar på utövarnas möjligheter att träna och tävla i cheerleading. Endast ett fåtal verksamheter erbjuder cheerleading som träningsform för seniorer, eftersom fokus nästan uteslutande är på tävlingsverksamhet. På nästa nivå, förbundsnivå, finns utmaningar med övergripande strukturer såsom tränings- och tävlingssystemet i sin helhet, vilket kan motverka motivation och välbefinnande samt utövarnas möjligheter att vara en del av cheerleading. Det kräver också att föreningar, tränare och ledare har kompetens inom ledarskap och pedagogik. På individnivå framkommer problem med enskilda tränare och deras ledarskap. Framträdande är upplevelser av ett mindre bra ledarskap, inklusive olika former av emotionella och fysiska övergrepp, vilket har resulterat i minskad trivsel, sämre idrottslig utveckling och avhopp från sporten.
Susanne presenterade sin rapport för SCF personal internt sommaren 2023. På Cheerforum år 2023 var Susanne Meckbach talare och presenterade delar av sin rapport under klassen ”Fem raka från hjärtat – det här sa seniorerna som slutade”.
Kvantitativ studie av Carolina Lundqvist
Under hösten 2023 påbörjade Carolina Lundqvist en studie. Syftet var att ytterligare undersöka varför seniorer fortsätter eller slutar med cheerleading. Denna gång genomfördes en kvantitativ studie som alla nuvarande och tidigare tävlingsutövare i seniorålder ombads svara på. Studien, ”Prevalence of harassment, abuse, and mental health among current and retired senior Swedish cheerleaders”, genomfördes av Carolina Lundqvist, docent inom psykologi och idrottsvetenskap och legitimerad psykoterapeut vid Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Den finansierades av Svenska Cheerleadingförbundet och en artikel på vissa av resultaten publicerades i Journal of Sports Sciences.
Totalt svarade 211 nuvarande tävlingsutövare och 73 tidigare tävlingsutövare över 15 år på frågor om sin träning, motivation, samt psykisk och fysisk hälsa, samt skäl till varför de tränar eller har valt att sluta att träna cheerleading. Så vitt känt är det första gången i världen en undersökning av det här slaget görs på just cheerleading. Carolinas studie visar att missnöje med ledarskap, skador, hög press och dålig stämning i laget är stora anledningar till att aktiva slutar.
Resultatet redovisades enligt följande kategorier: Bakgrundsfakta, skador, mående och motivation, trygghet och ledarskap och skäl till avslutad träning och tävling inom svensk cheerleading.
Den 4 november 2024 höll Svenska Cheerleadingförbundet en nätverksträff där Carolina Lundqvist presenterade resultatet av studien till SCF:s medlemsföreningar samt till SCF:s personal.
Läs sammanställning av resultatet här.
Läs artikeln här.
Handlingsplan
Utifrån de kartläggningar som genomförts sammanställde förbundet de insikter och utmaningar som framkommit i en handlingsplan i slutet av 2023. Handlingsplanen gav en samlad bild av vad som genomförts i projektet men även rekommendationer för handlingar framåt. Utifrån det som framkommit i kartläggningarna ändrades handlingsplanens fokus, från att ta fram aktiviteter för att ta fram en utvecklingstrappa, till att i stället se över rekommenderade aktiviteter utifrån de utmaningar som framkommit i kartläggningarna.